Den indiska förfäran - Toaletten

Det finns över en biljon människor i Indien, men endast en bråkdel har tillgång till den så kallade indiska toaletten. När människor ska uträtta sina behov brukar de göra det utanför sina hem, i diken eller i ödemarkerna vid sidan om vägarna. Detta kan skådas varje dag. I Indien är toaletthygien och toalettetikett något som de flesta inte är medvetna om. En gemensam överenskommelse om att detta borde förbättras existerar inte. Till och med kvinnor som använder glansiga sarin uträttar sina behov på förfärliga toaletter, och det är svårt att förstå hur de kan undgå från att själva bli smutsiga. Vart lägger de sin handväska eller scarf då golvet är vått och det inte finns några krokar på badrumsväggen och i vissa fall inte ens ett dörrhandtag?

 

 

1/4

För européer är indiska toaletter en hemsk upplevelse. Toaletterna är smutsiga, våta och mörka, utan rinnande vatten eller fungerande kranar. Även om toaletten kan spolas, kan själva vattensystemet vara sönder och vattentanken luta mot väggen.

 

I hem, butiker, kontor och offentliga badrum är toaletten oftast en så kallad golvtoalett. Golvtoaletten består av en ovalformad porslinsring med utrymme för fötter och ett hål på andra ändan. Västerländska människor kan ha svårigheter att ens veta åt vilket håll man ska placera sig på toaletten.

På alla toaletter finns det oftast en kran nära golvet och under kranen en gammal burk för att tvätta och skölja händerna. På offentliga badrum, t.ex. på tåg- och busstationer kan man vara tvungen att uträtta sina behov på ett aningen lutande golv med ett litet hål utåt. Där måste man kasta vatten på det väldigt smutsiga golvet och då sköljs behovet ut från det lilla hålet. 

Ibland finns det också en öppen avdelning för kvinnor. Belysning finns inte i varje toalett, och toaletten kan inte alltid stängas från insidan, inte ens med en krok. Glada och nyfikna ansikten kikar fram från öppningarna. Golvet är nästan alltid vått, eftersom människor inte använder toalettpapper, endast vatten används för att skölja. I vissa fall finns det inte ens vatten eller något ställe att tvätta sina händer. Eller i så fall är vattnet i en öppen hållare med döda insekter flytande på ytan.

 

Efter tvätten behöver man inte torka sig eftersom solen och den varma vinden gör det istället för en. Under vintertiden är det inte lika skönt, eftersom man är tvungen att använda våta byxor efter tvätten. Indiska kvinnor torkar oftast sina händer på sina tunikor eller scarfar.

Vi lär barnen toaletthygien i skolan. På skolans takterrass finns en klassisk indisk porslintoalett, som barnen använder. Vi lär alla våra elever hur man agerar hygieniskt i en toalett. De kan alla gå till toaletten självständigt och tvätta sina händer efteråt. Flickorna frågar först artigt av sina lärare om de får lov att gå på toaletten.

Pirkko Hellstén